om barn och intelligens

Jag hör barnskrik, om att hon inte vill - att mamma är dum
- att hon inte får gå upp till mormor. Tystnar tvärt när
hon ändå har ett ärende ner, ser hon henne igenom den
enkelt stängda dörren. Lillebror vilar mot glaset näsan
liksom trycks så det blir fula fettfläckar
som mamma senare i veckan får tvätta bort. Fult och
smuttigt och när de som fortfarande är barn får ideer om
att stampa i vattenpussar så vattnet skvätter på barnsvis -
höger och vänster är det förbjudet. Stränga rutiner - in
stränga rutiner ut, Tvätta munnar äta fika på bestämda
tider - strukturen blir en diktators
in och ut och med stängda dörrar - barnen får knappt
vandra fritt i sommaren förens det är farligt ursh
bort, farliga saker.
och nu vill hon sälja huset för att mormor är farlig,
och kanske lite bättre än henne själv..
I natt hörde jag hur lillflickan hade drömt att
mamma var dum mot mig . Lillebror låg och titta på
bildbok låg och söp in friheten på min made medans
jag läste lungt och mysigt - i lång frånvaro från
hispig morsa.
Sen hörde jag.. Marcel.. du är nästan som en clown..
Ja är det sa jag - du vet när man skall visa vad som är
fel i världen. då är man clown.. Man får människor och
skratta.. och kanske tänka efter.. Hon som
var bara 3 år - förstog tyst..