skyttegrav

Jag känner krutröken, en frän sur doft. I en
skyttegrav; En katt har 9 liv; hur många är
en människa värd?

En stackare.

Så många liv - och allt ser bara ut som en obarmhärtig
sörja, och nånstans ur detta gjämer - finner vi oförståelig fientlighet.

En man siglar ner - yrke fallskärmsjägare. Men han hinner inte tänka första stavelsen, han känner skräck nånstans i mitten av 40 talet. Han skall hoppa med sina kamerater, och det sista han tänker på är sina nära och kära. Och på komoden där hemma med alla hans kläder, och bälten och glaset, och oturen drabbar honom. Livet som insats. Föresten vems egendom? Och han är redo att riskera det?

Och vad skulle det vara som var mer värt?
Som skulle få honom vara mer värd.

Endel tror på gud: Vi får komma till himlen. Vår
sista vila; vår sista ensamhet men är det inget som
är mer värt här, än där?

Vad får en kvinna att trycka av? Att slås i spilror på
en perong i ryssland? Mot ett kallt golv, och fet olje
luft - bland plåt och råttor; som traskar längs rälsen
och en högspänd elektrisk dito, och där kletet på väggarna
spelar nollsumme spelet, utan vinnare när tysnaden lagt
sig. Med avresa långt ifrån planerad än vad rälsen
räckte. Likt när kemiska föreningar reagerar blixtsnabbt, är denna
hastighet den samma som kanske något annat vandrar till andra världar.

Vår fallskärmsjägare singlar ner - och jag hoppas att han
in i det sista ångrar sig. Eller inte ångrar sig; även hur än vältränad han är
- så är livet så skört. Någon känner myllan, gravstenen
och ljusen vid pingst Att älska någon som vandrat till andra sidan är svårt. För det finns bara luft att krama och hålla om. Och hur än många vansinnigheter som kan räknas upp och existerar sekund för minut, för varje kula som peppras upp i himmelen för att något fånigt teritorium skall försvaras, och där samtalet
slutat - Jag önskar att jag hade en lösning.

Ovillkorligen kommer det ann på hur man ser människorvärdet. 9 liv eller någt mer vackert ytterst något man skall skona.

Stöveltrampet - raskar på - uppmanas att stå på rad -
hålla vapen - fatta rätt - Trycka av - utan eftertanke. Staga fram -
barieonet - Hugg - Sparka och stå på någon stackares huvud och i ren lust skära av en stackares strupe så blodet rinner - och blicken faller livlös, och åter igen samma jävla nollsummespel. "Vi skall ändå dö" vilken respekt - enär livet är till för att
upptäcka och förstå kärlekens innersta väsen. - Det är
ett dårhus Idioter!