Om kärlek

Livet är inte enkelt, och hon kommer aldrig attförstå
vad som var det fina i mig. Hon kommer aldrig fatta
poängen, punkten - idiomet.

Men jag vilar i hennes famn ändå.

Hon vägrar svara; säger att det känns jobbigt -
det kan aldrig bli som förut, ändå kommer jag gråta
för evigt; för hon var min tvillingsjäl fast hon inte såg.

Jag blev skjuten på alla hjärtansdag, av att älska något
så ärligt. Men det räckte inte ändå. När livet ändå suger,
skall jag få be och få gråta vid hennes grav.

Men det gör ändå inget - för hon slår på något större och
vackrare hon inte förstår sig på.

Mitt öra mot hennes mage gav ingenting, vår tidiga morgon
med stoj och stim betydde ingenting. Våra
gemensamma andetag - ögon stirrandes rakt över skärnorna
var liksom ingenting. När kärleken lagt sig
och vardagen lagt sig till. Finns det bara några hårdstrån
kvar, att koka kloning till och på...

Nu är tanten ute; hon får frysa bäst hon vill
men innerst inne - är hon välkommen - för hon
kan alltid få en värmefläkt för att kunna tina till
/phan.