lördag 4 oktober 2008

Tänk Lisa Nilsson sjunga:

"Om jag så skall lysa upp en himmel; har jag ej dig" Så
faller alla skärnor ner - om du aldrig får se mig mer.

Vad är; en tid utan liv och lust. Jag undrar - Jag undrar
om du känner mig - för ljuset är vårt hopp. Så kom med mig
- Håll min - hand -Aldrig har jag känt så här - I mitt
hjärta finns en röst. Kära vänner hjälp mig nu - tiden
stannar still i 100 år och jag går med käpp o hatt - Din
röst är som sammet, Jag önskar att inprovisation, musik
och skapande skall rocka loss dig från din stela
situation. Det är kul att leva, mren inte utan dig. För
när du fnissade glatt, med så galna upptåg - Finner du ej
sorgen och det min vision. För sen rycktes allt bort och ensam sitter jag här. Räknar dagar, och det enda jag har är ett kort, ritar sträck i du vet vad. "

För meningen är att leva -och hjälpa människor att
upptäcka sina förmågor.

//-I dammet av min kärlek - är det en tyfon. Den svrivlar
runt i himelen och väntar på att äpplet skall trilla ner.
Kän mig som din käravän för hääär hääär är ditt hotell//

Inga kommentarer: